Christian Davéns personliga hemsida.
Varför är kvinnors medellivslängd högre än mäns?
3 mars 2004, för kursen Muntlig och skriftlig framställning, KTH
Kvinnor har haft högre medellivslängd än män sedan åtminstone 1700-talet. Bättre levnadsvillkor, sjukvård och kosthållning har gjort att den förväntade livslängden för en svensk sedan dess höjts från 35 till 80 år och att vi om ett halvt sekel i genomsnitt kommer att bli 84 år gamla. Idag beräknas en nyfödd flicka i Sverige leva fyra år och fem månader längre än en pojke, och i Ryssland är skillnaden hela 13 år. Skillnaden mellan könen minskar dock hela tiden och beräknas minska även i framtiden.
En starkt bidragande orsak till denna skillnad är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, att kvinnan har en biologisk fördel eftersom hon lättare än mannen återhämtar sig från sjukdomar. Dessutom skyddar -- åtminstone fram till klimakteriet -- hennes hormoner mot hjärt- och kärlsjukdomar, som är bland de vanligaste dödsorsakerna i världen.
Enbart den biologiska könstillhörigheten avgör dock inte hur länge en människa lever; även ekonomiska och sociala förhållanden som utbildning och arbetslöshet spelar enligt Statistiska centralbyrån in. Högre utbildning och sysselsättning ger i allmänhet högre förväntad livslängd. Exempelvis lever både männen och kvinnorna i den välbärgade kommunen Bollebygd i Västergötland flera år längre än dem i Bräcke i Jämtland.
Men trots att kvinnor i Sverige inte fick rätt till högre akademiska studier förrän 1873 och att de idag avlägger fler examina än män återspeglas inte detta alls i statistiken över medellivslängd. Om utbildning hade varit av avgörande betydelse hade kvinnornas förväntade livslängd ökat mer än männens under denna tid, men det är precis tvärtom. Det tyder på att andra faktorer väger betydligt tyngre än utbildning, även om detta säkerligen också spelar in.
Den statliga myndigheten Health Canada visar i en rapport att "externa orsaker" som exempelvis rökning, olyckor och HIV står för många fler dödsfall bland män än bland kvinnor. Detta beror delvis på att män i större utsträckning förvärvsarbetar och därmed utsätter sig för risker, men det är också en fråga om levnadsvanor där rökning, kost och motion spelar in. När dödsfall som beror på dessa orsaker räknas bort minskar skillnaden i medellivslängd mellan könen.
En välkänd faktor som förkortar medellivslängden är rökning -- hälften av alla rökare dör i förtid, ofta i lungcancer eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Fram till slutet av 1960-talet var ungefär varannan svensk man rökare men därefter har andelen minskat samtidigt som de kvinnliga rökarna har blivit fler och fler. Idag röker fler kvinnor än män, men då dödligheten är starkt fördröjd dör fortfarande nästan dubbelt så många män som kvinnor i rökningsrelaterade sjukdomar. Dessa siffror är på väg att svänga om, vilket är en orsak till att männens medellivslängd kommer fortsätta närma sig kvinnornas framöver.
Det är svårt att förklara hela skillnaden mellan könen, även om vissa faktorer kan jämna ut den. Tittar vi på Sverige, Ryssland och USA ser vi exempelvis att män i åldrarna 15--64 år löper mer än dubbelt så stor risk att dö i hjärtsjukdomar än kvinnor i samma åldersgrupp, som alltså antas skyddas av sitt östrogen. Män dör också oftare i olyckor och rökningsrelaterade sjukdomar. Av någon anledning minskar dock skillnaden mellan könen stadigt, men åtminstone ett par generationer framåt kommer kvinnorna leva längre.
Länkar
- Återstående medellivslängd för åren 1751-2003 (SCB)
- Långt liv i söder, kortare i norr (SCB)
- World Health Day 1999: Myth No. 3: Men and women age the same way (WHO)
- Women's Health Surveillance Report (Health Canada)
| Allt material faller under Creative Commons-licensen.
”Om man vill förstå mänsklighetens göromål kan det vara till hjälp om man är klar över att de flesta av historiens stora triumfer och tragedier skapas, inte av människor som i grunden är goda eller onda, utan av människor som i grunden är människor.”